Reflektioner storyline - Madeleine Hansson

Ämnet hållbar utveckling som vi har jobbat med under denna storyline är ett brett ämne och vi har valt att fokusera på skräp i naturen och återvinning. Vi valde att introducera barnen inför ämnet genom att dom fick ett brev till förskolan där vi kortfattat introducerade att det var tre filurer som skrivit brevet och att det tycker om naturen. Att det kommer ett brev till förskolan från några de inte känner tror jag kan väcka nyfikenhet och förundran hos barnen som genom en sådan introduktion kan skapa ett intresse för det vi ska göra. I en storyline anser jag att flera estetiska dimensioner kan komma in i arbetet då barnen får vara kreativa och använda sin skapande förmåga när de gör miljön och karaktärerna. I miljön får barnen sen möjlighet att gestalta/dramatisera olika händelser med karaktärerna. Enligt Thavenius (2004) möjliggör ett arbetssätt där det estetiska i människan får träda fram att aktiviteten blir lustfyllt och spännande då barnen deltar med alla sinnen i lärandet. Samarbete och gemenskap är något som också genomsyrar arbetet med storyline. Genom att skapa tillsammans får barnen erfara delaktighet och inflytande som är viktiga förmågor att lära sig i ett demokratiskt samhälle som arbetar för en hållbar utveckling (Sellgren, 2009). Olika moment i arbetet kan också kräva att barnen får rösta fram en idé då det kanske inte alltid går att genomföra alla idéer. Som benämns i skolverket (2016) ska förskolan sträva efter att barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande, vilket jag anser att barnen får göra i ett arbete med storyline.

I storylinen är det viktigt att ställa öppna frågor där barnen utifrån tidigare erfarenheter och föreställningar får diskutera fram svar som inte behöver vara rätt eller fel. Huvudsaken med frågorna är alltså inte att få fram rätta svar av barnen utan det viktiga är att barnen får tolka och reflektera över det som tas upp och att vi då som pedagoger är intresserade och värdesätter barnens idéer (Storyline, nyckelfrågor). I storylinen kan det dyka upp problematiserande frågor så som i vår storyline där filurerna upptäcker massa konstiga saker som ligger överallt i deras natur. Ett sådant uppdrag kräver kreativa lösningar och barnen får då genom sin fantasi ta fram olika idéer för att lösa det dom ställs inför. Enligt Björklund (2014) är detta entreprenöriella lärande en viktig del i den hållbara utvecklingen då problem som vi har i vår nutid kräver innovationsförmåga och genom att uppmuntra barnens tankar och idéer så möjliggör det för framtida lösningar på våra problem inom hållbarhet i världen.

Det material som barnen hade tillgång till under skapandet av filurerna och deras naturmiljö var sådant som fanns på förskolan, återvunnit material och naturmaterial. Enligt Braxell (2010) är det endast fantasin som sätter stopp för vad barnen kan tänkas vilja använda under sitt skapande. Därför är det viktigt tycker jag att inte begränsa utan låta barnen fritt få välja vad de vill använda. Genom att konkretisera en miljö och olika karaktärer stimulerar det barnens fantasi och de får möjlighet att leva sig in arbetet med storylinen. Genom att göra olika karaktärer som inte representerar barnen själva utan någon annan kan det leda till att barnen genom sin karaktär vågar utrycka sådant som de annars inte hade vågat (Storyline, karaktärer). Som även Seather (2014) påvisar är det vanligt att barn många gånger hämmas i situationer när de ska framföra något då de är oroliga över vad alla andra ska tycka om deras idéer och åsikter. Därför är det viktigt att ha ett klimat där ingen ska känna att något är rätt eller fel och barnens arbete och idéer måste respekteras av pedagoger och i barngruppen.

Det har varit intressant att få pröva att arbeta med storyline då det är något jag inte har erfarit sen tidigare. Jag tror att det är ett arbetssätt som skapar många olika möjligheter för lärande hos barnen då riktningen i arbetet kan gå åt flera olika håll. Detta arbetssätt är något som jag definitivt vill lära mig mer om och pröva i min framtida yrkesroll. Det som har varit svårt tycker jag i detta arbete är att jobba med en fiktiv barngrupp med något som man inte har så mycket erfarenhet av. Nyfikenhet väcks såklart kring hur riktningen i arbetet hade styrts om det var en riktig barngrupp vi hade arbetat med.

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Braxell, S. (2010). Skapande barn - att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Seather, M. (2014). Det skapande barnet. I Angelo, E. & Seather, M. Barnet och musiken. En introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerup.

Sellgren, G. (red.) (2009). Förskolan för en hållbar utveckling: handledning. Solna:

Världsnaturfonden WWF.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwers

Storyline. Karaktärer. Hämtad 2017-01-11 http://storyline.se/om-storyline/karaktarer/

Storyline. Nyckelfrågor. Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/om-storyline/nyckelfragor/

Alice reflektion

Enskild reflektion kring storyline arbetet

När vi skulle använda oss av Storyline, hade jag inte hört detta innan, men blev nyfiken på vad det kunde vara. Efter föreläsningar och heldag med globala skolan fick jag en bild av hur det kan se ut och kan läggas upp. För min del blev storyline en ny metod som var både lärorikt och något jag kommer ta med mig vidare in i yrket för att prova tillsammans med barnen.

När vi skulle påbörja vår planering om hur upplägget kring vår storyline skulle handla om, var det inte självklart från början hur vi ville göra inom hållbar utveckling, men vi i gruppen var enade om att vi ville arbeta kring natur. Efter bra diskussioner i gruppen och lite handledning så kom vi sedan fram till ett bra upplägg vi ville göra vår storyline på. I början tyckte jag det var svårt att försöka sätta mig in i barnens tankar, samtidigt som vi skulle agera som pedagoger, hade det blivit samma eller annorlunda tänk då om vi hade gjort det i förskolan? Samtidigt ska vi som pedagoger inte försöka in och styra för mycket av barnens funderingar, men ändå blir de det och det är också här som i (storyline.se u.å.) också belyser i att det blir oftast styrt av pedagogerna, men samtidigt har barnen möjlighet av att sträcka ut mycket inom den rutan pedagogerna använder sig av, då pedagoger ska utgå ifrån barnen.  

Vi valde att använda oss av skräp i naturen/skogen samt återvinning där föremål ska sorteras utifrån olika kärl. Av vår storyline vi valde att göra, är det något som vi pedagoger och barn på förskolan bekantar oss med i vardagen och barnens medvetenhet till skräp i sin närmiljö är något som ligger en nära. Jag tänker också att den sociala hållbarheten kommer in i denna storyline arbetet, men även inom förskolan, då jag tänker att barnen lär sig om att ta hand om och samarbeta med andra, samt lär sig om andras kunskaper, både gamla och nya erfarenheter som storyline upplägget bygger kring. Jag tänker att barnen får möjlighet att lyssna på varandras åsikter, samt hjälpa varandra där även författaren Ärleman-Hagser (2012) även belyser kring om att barnens röst är viktiga att lyssna på. När det gäller i förskolan, handlar det om att alla ska kunna samarbeta genom att exempelvis: samla upp skräpet som ligger på marken, diskutera med varandra om hur man går vidare, vad hör inte hit och vad kan vi göra åt föremålen? Jag tänker att genom storyline kan den tydliggöra för barnen genom att skapa en miljö som ligger nära förskolan och därefter prata kring det. Läroplanen98(2016) ska sträva efter att barnen’ ’utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra’’ (S.10).

Hade jag gjort detta tillsammans med en förskolegrupp som handlade om skräp i naturen, så tror jag att barnen hade varit uppmärksamma av att skräp inte ska ligga på marken i exempelvis: skogen och att de föremålen ska vara någon annanstans, och även prata med barnen om vad som kan ta med till förskolan som de kan använda till att skapa, samt de föremål som eventuellt behövs återvinna. Detta belyser också författaren Björklund (2014) genom att påvisa för barnen att istället för att slänga föremål, kan de skapa något som går att använda igen och på det sättet göra barnen medvetna om ett smart miljötänk.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. S.119. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö98. (reviderad 2016) Hämtad 2017-01-10 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442  (s.10).

http://storyline.se/om-storyline/planering/ Hämtad 2017-01-11

Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. S.9.

Marie Karlsson - Egen reflektion

Vi valde att arbeta med återvinning där syftet var att ta hand och värna om den miljö vi lever i och
hur vi i vår vardag kan ta ansvar för miljön, både i framtiden men även i nutid, vilket skolverket (2016) belyser är en viktig del av förskolans uppdrag.

Storyline har varit en prövning för fantasin. Att både arbeta fram utgångspunkter och respons, som vi önskar, från barngruppen har varit utmanande. Men med hjälp av planeringsschemat blir arbetet genomtänkt och välarbete, där många av läroplansmålen kan appliceras. Jag har aldrig arbetat med varken blogg eller storyline så det tog tid innan fantasin sattes igång och arbetet kunde gå framåt. För barnen anser jag att storyline är ett utmärkt sätt att utmana och utveckla barnens fantasi och kreativitet genom ett lustfyllt och lekfullt sätt, vilket är ett strävansmål (Skolverket, 2016).

När arbete ska ske med barngrupp är det viktigt att storyline utgår från barnen och deras tankar och på så sätt äga projektet (Falkenberg, 2004). Därför anser jag att de krävs att pedagoger är lyhörda och flexibla i sitt arbete med storyline; att utgå från nyckelfrågor men att vara anpassningsbar till barnens tankar. Storyline är en demokratisk process som genomsyras i både planering och arbete med barnen. Där allas röster får komma till tals, men även där samarbete, problemlösning ligger i fokus och alternativ övervägs och diskuteras. Detta menar Björklund (2014) är en del av den demokratiska förmågan. Författaren belyser också att barnen övas i att ta eget ansvar och att inte fråga läraren i första hand. På detta sätt har arbetet i vår grupp fortlöpt, vi har gemensamt diskuterat och löst problem tillsammans där handledning har kommit i sista hand, efter att vi har vänt och vridit på idéer. Arbetet har varit smidigt då det alltid funnits något att göra. Alla har varit aktiva och delaktiga samtidigt, då plats, karaktärer och annat ska tillverkas samtidigt som det ska dokumenteras i bloggen.

Falkenberg (2004) menar att det är processen som är det viktiga och sättet att lära och inte målet eller resultatet. Författaren menar att det är under processens som barn tillägnar sig ny kunskap när föreställningar och förkunskaper utmanas. Skolverket (2016) belyser att kunskap erövras genom lek, skapande, socialt samspel men även att samtala, reflektera och iaktta. Jag anser att alla delar innefattas i ett storylinearbete; barnen får möjlighet att skapa och utveckla sin kreativitet. Samtala, reflektera samt att samspel blir en naturlig del i arbetet då det kräver samarbete när problem stöts på i olika situationer. När barnen är delaktiga och äger projektet menar Björklund (2014) att en stolthet och ett genuint intresse för arbetet skapas.

Jag upplever inte att jag bemästrar och förstår arbetet med storyline ännu, men denna uppgift har gett mig en förförståelse och förkunskap för arbetssättet. Och i framtiden kommer jag vilja arbeta med storyline, då det är ett lekfullt arbetssätt som utgår från barnens tankar och intresse. Vilket är ett temainriktat arbetssätt där lärandet kan bli mångsidigt och sammanhängande (Skolverket, 2016). Ju mer jag får möjlighet att praktisera storyline desto större förståelse kommer jag få och därigenom anamma storyline som ett arbetssätt.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwer

Falkenberg, C. (2004). Storylinemetoden. I C. Falkenberg, E. Håkonsson, Storylineboken Handbok för lärare. (s.38-65). Malmö: RUNA FÖRLAG

Egen reflektion - Jennifer Johansson

Under vårt grupparbete har vi fått prova på att arbeta med storyline som arbetsmetod i förskolan. Vi har fått fantisera om vad barnen skulle kunna tänka och hur de skulle kunna agera på vår introduktion av storyn som de sedan har fått vidareutveckla. Det som vi har visat och presenterat på bloggen, det har vi suttit med under tre tillfällen när vi har haft grupparbete. Men i verkliga livet hade denna process tagit längre tid plus att den antagligen hade blivit mer utdragen. Barnen hade också kanske tagit en annan riktning i deras val än så som vi har tänkt i vår fantasi. Att arbeta med storyline som metod skulle kunna pågå under en längre tid. Även om Storyline (Storyline.se) rekommenderar att man inte håller på för länge så att några barn tröttnar på ämnet. Under den Globala Skolan (19 december 2016) var det en pedagog från Vänersborgs kommun som berättade att de har hållit på med samma storylineprojekt under fyra år. Där har varje barn fått göra sin egen karaktär som de kan få använda, men det fanns två karaktärer som var huvudfokus för deras projekt. När det började nya barn på avdelningen fick de göra egna karaktärer till detta arbete.

Jag tycker det viktigt att när man arbetar med storyline så finns det inget rätt eller fel, då det är barnen som ska känna att de äger historien. De ska kunna utrycka saker med hjälp av karaktärerna som de inte behöver stå för personligen (Storyline.se). Det kan vara lättare då för barnen att våga uttrycka sig inför sina kamrater. Utförandet av karaktärer och platsen där händelserna kommer ske kan variera stort eftersom barnen kan skapa dem i olika material och med olika tekniker. Enligt skolverket (2016) ska barnen få utveckla sin förmåga att bland annat skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. I och med ett storyline arbete får barnen pröva på att konstruera och skapa tillsammans med de andra barnen. Skolverket (2016) belyser också att barnen ska få utveckla sin förmåga att kommunicera och samarbeta med andra. Vilket barnen får göra i ett sådat här projekt, de måste komma överens om olika saker exempelvis hus platsen ska se ut och vad som ska finnas där. För att kunna kommer överens kan det ibland behövas att man röstar om alla inte är eniga. För att alla barn ska känna att de har fått vara med och rösta kan man använda sig av exempelvis stängda lådor, som representerar varje förslag, där varje barn lägger en liten lapp eller kula i den låda som de röstar på (Engdahl, Karlsson, Hellman, & Ärlemalm-Hagsér, 2012).       

Det som jag har lärt mig under detta grupparbete med storyline är att det är barnen som ska skapa historien, det är deras tankar och idéer som leder handlingen vidare, men man kan som pedagog behöva planera in några speciella händelser för att hålla barnens fokus på ämnet (Storyline.se). Annars kan det lätt bli att man svävar ut mot något annat. Att ha storyline som arbetsmetod tror jag kan vara flexibelt eftersom det går att applicera på det mesta. Nu har vi hållit på med hållbar utvecklig, men vill man fokusera på kamratskap och gemenskap går det säkert att arbeta med det också. Det är ett roligt arbetssätt, både för barn och vuxna, eftersom det både blir mycket pyssel och skapande, samtidigt som de får hitta på händelser som sker med karaktärerna. Men jag känner att jag inte behärskar detta till fullo, storyline, men jag skulle väldigt gärna vilja prova på att använda detta i mitt yrkesliv senare tillsammans med mina framtida arbetskamrater. Det ska bli roligt att se vad man kan göra med detta arbetsmedel i framtiden.

Litteraturlista

• Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman. A. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling - är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. Stockholm: OMEP.
• Skolverket. (2016). Läroplan för förskolanLpfö 98 Reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwer.
• Storyline. (u.å) Karaktärer. Hämtad 2017-01-10 från http://storyline.se/om-storyline/karaktarer/
• Storyline. (u.å) Händelser. Hämtad 2017-01-10 från http://storyline.se/om-storyline/handelser/<
• Storyline. (u.å) Avslutning. Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/om-storyline/avslutning/

Dokumentation av Storyline

Under arbetet med storyline dokumenterar vi barnens alster och skapande med IKT, som både barn och vuxna använder sig av. Vi använder även IKT som ett verktyg för att lära mer om återvinning. Vi vuxna noterar och antecknar även diskussioner som kan uppkomma för pedagogisk dokumentation. På så sätt kan vi återgå till diskussion som varit och kan fördjupa oss mer i. Björklund (2014) menar att när barn få se sitt alster genom bild, film eller i verkligheten kan de uppleva en annan känsla och ett annat perspektiv för sitt alster. Och därigenom kan nya frågeställningar och diskussioner uppkomma och blir ett fortsätt lärande.

Aktivtet 5

Nu har det kommit ett nytt brev från filurerna där de berättar att de tycker att barnen hade gjort ett väldigt bra jobb i alla de olika aktiviteterna och att barnen har lärt sig mycket om återvinning. I brevet berättar filurerna även att de hört att Håll Sverige Rent (2016) anordnar skräpplockardagar och tyckte att barnen på förskolan själva ska anordna en skräpplockardag. Vilket innebär att barnen får gå ut till deras närmiljö och samla upp allt skräp de kan finna som de anser inte kan ligga kvar.
Skolverket (2016) belyser att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar omsorg för sin närmiljö och respekt för allt levande som finns. Att ha en sådan här dag kan göra barnen mer medvetna om de problem nedskräpning kan skapa och påverka deras framtida beteende (Håll Sverige rent, 2016).

Allt skräp som barnen hittar kan de ta med tillbaka till förskolan där de sorterar allt i olika högar tillsammans med filurerna. Som avslutning på Storylinearbetet tar vi och barnen med oss skräpet som vi sorterat till en riktig återvinningsstation. Efter att vi slängt skräpet och kommit tillbaka till förskolan tar vi farväl av filurerna som får leva vidare i deras skogsmiljö som nu är fri från skräp.

Denna storyline med temat återvinning har bidragit till att barnen har utvecklat förståelse och omsorg för sin närmiljö, samt förståelse för att alla medborgare i samhället är en del i det kretslopp som sker och att människans förhållningssätt och handlingar har betydelse för vår natur, miljö, samhälle och jorden (Skolverket, 2016).

Filurernas skogsmiljö och återvinningsstation,

efter att barnen har städat den.

Referenslista:

• Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwer

• Håll Sverige Rent. (2016) Skräprapporten 2016. Stockholm: Håll Sverige Rent.

Planering: Aktivitet 5

	Storylinepunkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Produkt	Ämnesintentioner
5	Ett brev kommer till förskolan från filurerna som tackar för deras hjälp med att städa i deras skog, de vill nu att barnen ska ha en skräpplockardag i deras när miljö.	Vad kan finnas i skogen och i närmiljön? Vad tror ni att vi kan hitta för skräp?	Skräpplockardag.	Alla barn och alla pedagoger går ihop i grupp.	Varsin påse att samla skräp i.	Städa i närmiljön.	Omsorg  för sin närmiljö.  Samtidigt förstå att alla medborgare i samhället är en del i det kretslopp som sker och att människans förhållningssätt och handlingar har betydelse för vår natur, miljö, samhälle och jorden.

Aktivitet 4

Vi märkte att barnen blev väldigt intresserade av att sortera de olika föremålen i filurernas natur så inför denna aktivitet laddade vi ner appen Gro recycling. Spelets syfte är att urskilja olika föremål och återvinna i rätt behållare. Barnen fick utforska spelet och ta reda på vad man kan göra i spelet och även fundera på vad syftet är och vad återvinning gör för miljön. I denna aktivitet får barnen använda en läsplatta och tillsammans i mindre grupper med en pedagog pröva sig fram i spelet. Detta blir ännu ett sätt att erfara återvinning och kan på så vis leda till att barnen får fördjupade kunskaper kring återvinning. Enligt Pramling Samuelsson (2008) är variation en viktig komponent i barnens lärande, för att barnen ska kunna urskilja något specifikt i ett sammanhang och för att lära på flera sätt.

Med detta spel kan barnen diskutera och förhoppningsvis koppla spelets innehåll till verkligheten.

En bild från gratisversionen av spelet Gro Recycling.
Finns en betalversion som har fler funktioner.

Referenslista:

• Pramling Samuelsson, I. (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag

Planering: Aktivitet 4

	Storylinepunkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Produkt	Ämnesintentioner
4	Då  barnen visade stort intresse för att sortera föremålen laddades appen Gro Recycling ner då det inte fanns mer skräp i skogen att sortera nu.	Vad gör man i spelet och varför?	Barnen får spela spelet.	I mindre grupper med en pedagog närarande.	Läsplatta.	Att genom IKT erfara återvinning och återvinningsstation.	Erfara och lära att sortera flera olika föremål och material, samarbete och att tillsammans kunna finna och diskutera lösningar, som de även kan stöta på i vardagen.

Aktivitet 3

I föregående aktivitet sorterade barnen det skärp som fanns i filurernas skog i olika högar utefter dessa källa, dvs; plast, glas, metall och papper. I denna aktivitet frågar vi barnen var vi ska göra av det vi sorterat? Om det inte kan ligga kvar i skogen och varför inte? Barnen diskuterar i mindre grupper att det är människor som har lagt skräpet i skogen och kommer fram till att människorna måste ta hand om det också. För det kan vara farligt för djuren och naturen kan inte ta hand om det själv. Denna diskussion i mindre grupper leder fram till olika förslag på hur vi kan ta hand om det vi har sorterat, Ärlemalm-Hagsér (2012) belyser vikten av barns inflytande genom att komma till tals och påverka, då barns tankar är värdefulla och det är av stor vikt att barnen får påverka sitt egna lärande och de aktiviteter som sker i förskolan.

När barnen sedan i helgrupp får rösta kring de alternativ som kommit fram ges barnen stor möjlighet att påverka de aktiviteter som kommer att ske.  Med inspiration från Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) kommer röstning ske demokratiskt och en rockring får representera ett alternativ som går att rösta på. Barnen får då ställa sig i den rockring och de alternativ som de önskar genomföra. På så sätt anser vi att det blir tydligt för barnen att se vilket alternativ som får flest röster. Här ges även möjlighet att diskutera vad demokrati innebär; att alla ska får möjlighet rösta och påverka, men att min röst inte alltid är den vinnande rösten och därmed blir det inte alltid som den enskilde individen vill och att man även har möjligheten att inte behöva rösta på något.

Efter den demokratiska omröstningen vinner alternativet återvinningsstation. Barnen tillverkar av kartong och blandat material som finns på avdelning.

Återvinningsstation

Barnen flyttar skräpet från filurernas skog till återvinningsstationen. En diskussion uppkommer då barnen inte riktigt kan enas om hur skon ska sorteras, då barnen inte tycker att den passar i någon av de befintliga kärlen. Efter en lång diskussionen barnen sinsemellan enas de om att skapa ett kärl som de kallar för ÖVRIGT. Barnens tanke här är att det som inte kan sorteras som varken, plast, papper, metall eller glas kan läggas i denna, för att fortsätta undersöka föremålet och hur de ska sorteras.

Sortering för övriga föremål

I denna aktivitet har vi bland annat lärt oss att ta ställning och ansvar för sina åsikter kopplade till värderingar om hur vi ska värna om miljön, men även demokrati och samarbete, vilket Skolverket (2016) menar är en viktig del i att bli en demokratisk medborgare.


Referenslista:

• Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A., & Ärlemaln-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling – är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.
• Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwer

• Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text.

Planering: Aktivitet 3

	Storylinepunkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Produkt	Ämnesintentioner
3	Diskussionen om skräpet som låg i filurernas natur fortsätter. Vi kommer här diskutera med barnen vart skräpet kan ta vägen.	Vad kan man göra med de olika föremålen som sorterats? Vart ska vi göra av det vi sorterat? Varför ska det inte ligga i skogen, kan naturen inte ta hand om det? Varför behöver vi människor ta hand om det? Kan man lägga det någon annanstans? Hur kan vi återvinna det?	Barnen får komma på olika alternativ om hur man kan göra med skräpet utifrån denna diskussion.	Diskussion i mindre grupper. Sedan återsamling i helgrupp där idéer presenteras, sedan demokratisk röstning vilken lösning det ska bli. Sedan tillverkas lösningar i mindre grupper.	Återvunnet material exempelvis kartong, och sådant material som finns på avdelningen.	Barnen ska tillverka en återvinningsstation.	Värderingar, lära sig ta ställning och ta ansvar. Vara rädda om sin närmiljö. Demokrati genom att rösta. Samarbete.