Aktivitet 3

I föregående aktivitet sorterade barnen det skärp som fanns i filurernas skog i olika högar utefter dessa källa, dvs; plast, glas, metall och papper. I denna aktivitet frågar vi barnen var vi ska göra av det vi sorterat? Om det inte kan ligga kvar i skogen och varför inte? Barnen diskuterar i mindre grupper att det är människor som har lagt skräpet i skogen och kommer fram till att människorna måste ta hand om det också. För det kan vara farligt för djuren och naturen kan inte ta hand om det själv. Denna diskussion i mindre grupper leder fram till olika förslag på hur vi kan ta hand om det vi har sorterat, Ärlemalm-Hagsér (2012) belyser vikten av barns inflytande genom att komma till tals och påverka, då barns tankar är värdefulla och det är av stor vikt att barnen får påverka sitt egna lärande och de aktiviteter som sker i förskolan.

När barnen sedan i helgrupp får rösta kring de alternativ som kommit fram ges barnen stor möjlighet att påverka de aktiviteter som kommer att ske.  Med inspiration från Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) kommer röstning ske demokratiskt och en rockring får representera ett alternativ som går att rösta på. Barnen får då ställa sig i den rockring och de alternativ som de önskar genomföra. På så sätt anser vi att det blir tydligt för barnen att se vilket alternativ som får flest röster. Här ges även möjlighet att diskutera vad demokrati innebär; att alla ska får möjlighet rösta och påverka, men att min röst inte alltid är den vinnande rösten och därmed blir det inte alltid som den enskilde individen vill och att man även har möjligheten att inte behöva rösta på något.

Efter den demokratiska omröstningen vinner alternativet återvinningsstation. Barnen tillverkar av kartong och blandat material som finns på avdelning.

Återvinningsstation

Barnen flyttar skräpet från filurernas skog till återvinningsstationen. En diskussion uppkommer då barnen inte riktigt kan enas om hur skon ska sorteras, då barnen inte tycker att den passar i någon av de befintliga kärlen. Efter en lång diskussionen barnen sinsemellan enas de om att skapa ett kärl som de kallar för ÖVRIGT. Barnens tanke här är att det som inte kan sorteras som varken, plast, papper, metall eller glas kan läggas i denna, för att fortsätta undersöka föremålet och hur de ska sorteras.

Sortering för övriga föremål

I denna aktivitet har vi bland annat lärt oss att ta ställning och ansvar för sina åsikter kopplade till värderingar om hur vi ska värna om miljön, men även demokrati och samarbete, vilket Skolverket (2016) menar är en viktig del i att bli en demokratisk medborgare.


Referenslista:

• Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A., & Ärlemaln-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling – är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.
• Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwer

• Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text.