Reflektioner storyline - Madeleine Hansson

Ämnet hållbar utveckling som vi har jobbat med under denna storyline är ett brett ämne och vi har valt att fokusera på skräp i naturen och återvinning. Vi valde att introducera barnen inför ämnet genom att dom fick ett brev till förskolan där vi kortfattat introducerade att det var tre filurer som skrivit brevet och att det tycker om naturen. Att det kommer ett brev till förskolan från några de inte känner tror jag kan väcka nyfikenhet och förundran hos barnen som genom en sådan introduktion kan skapa ett intresse för det vi ska göra. I en storyline anser jag att flera estetiska dimensioner kan komma in i arbetet då barnen får vara kreativa och använda sin skapande förmåga när de gör miljön och karaktärerna. I miljön får barnen sen möjlighet att gestalta/dramatisera olika händelser med karaktärerna. Enligt Thavenius (2004) möjliggör ett arbetssätt där det estetiska i människan får träda fram att aktiviteten blir lustfyllt och spännande då barnen deltar med alla sinnen i lärandet. Samarbete och gemenskap är något som också genomsyrar arbetet med storyline. Genom att skapa tillsammans får barnen erfara delaktighet och inflytande som är viktiga förmågor att lära sig i ett demokratiskt samhälle som arbetar för en hållbar utveckling (Sellgren, 2009). Olika moment i arbetet kan också kräva att barnen får rösta fram en idé då det kanske inte alltid går att genomföra alla idéer. Som benämns i skolverket (2016) ska förskolan sträva efter att barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande, vilket jag anser att barnen får göra i ett arbete med storyline.

I storylinen är det viktigt att ställa öppna frågor där barnen utifrån tidigare erfarenheter och föreställningar får diskutera fram svar som inte behöver vara rätt eller fel. Huvudsaken med frågorna är alltså inte att få fram rätta svar av barnen utan det viktiga är att barnen får tolka och reflektera över det som tas upp och att vi då som pedagoger är intresserade och värdesätter barnens idéer (Storyline, nyckelfrågor). I storylinen kan det dyka upp problematiserande frågor så som i vår storyline där filurerna upptäcker massa konstiga saker som ligger överallt i deras natur. Ett sådant uppdrag kräver kreativa lösningar och barnen får då genom sin fantasi ta fram olika idéer för att lösa det dom ställs inför. Enligt Björklund (2014) är detta entreprenöriella lärande en viktig del i den hållbara utvecklingen då problem som vi har i vår nutid kräver innovationsförmåga och genom att uppmuntra barnens tankar och idéer så möjliggör det för framtida lösningar på våra problem inom hållbarhet i världen.

Det material som barnen hade tillgång till under skapandet av filurerna och deras naturmiljö var sådant som fanns på förskolan, återvunnit material och naturmaterial. Enligt Braxell (2010) är det endast fantasin som sätter stopp för vad barnen kan tänkas vilja använda under sitt skapande. Därför är det viktigt tycker jag att inte begränsa utan låta barnen fritt få välja vad de vill använda. Genom att konkretisera en miljö och olika karaktärer stimulerar det barnens fantasi och de får möjlighet att leva sig in arbetet med storylinen. Genom att göra olika karaktärer som inte representerar barnen själva utan någon annan kan det leda till att barnen genom sin karaktär vågar utrycka sådant som de annars inte hade vågat (Storyline, karaktärer). Som även Seather (2014) påvisar är det vanligt att barn många gånger hämmas i situationer när de ska framföra något då de är oroliga över vad alla andra ska tycka om deras idéer och åsikter. Därför är det viktigt att ha ett klimat där ingen ska känna att något är rätt eller fel och barnens arbete och idéer måste respekteras av pedagoger och i barngruppen.

Det har varit intressant att få pröva att arbeta med storyline då det är något jag inte har erfarit sen tidigare. Jag tror att det är ett arbetssätt som skapar många olika möjligheter för lärande hos barnen då riktningen i arbetet kan gå åt flera olika håll. Detta arbetssätt är något som jag definitivt vill lära mig mer om och pröva i min framtida yrkesroll. Det som har varit svårt tycker jag i detta arbete är att jobba med en fiktiv barngrupp med något som man inte har så mycket erfarenhet av. Nyfikenhet väcks såklart kring hur riktningen i arbetet hade styrts om det var en riktig barngrupp vi hade arbetat med.

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Braxell, S. (2010). Skapande barn - att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Seather, M. (2014). Det skapande barnet. I Angelo, E. & Seather, M. Barnet och musiken. En introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerup.

Sellgren, G. (red.) (2009). Förskolan för en hållbar utveckling: handledning. Solna:

Världsnaturfonden WWF.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwers

Storyline. Karaktärer. Hämtad 2017-01-11 http://storyline.se/om-storyline/karaktarer/

Storyline. Nyckelfrågor. Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/om-storyline/nyckelfragor/