Marie Karlsson - Egen reflektion

Vi valde att arbeta med återvinning där syftet var att ta hand och värna om den miljö vi lever i och
hur vi i vår vardag kan ta ansvar för miljön, både i framtiden men även i nutid, vilket skolverket (2016) belyser är en viktig del av förskolans uppdrag.

Storyline har varit en prövning för fantasin. Att både arbeta fram utgångspunkter och respons, som vi önskar, från barngruppen har varit utmanande. Men med hjälp av planeringsschemat blir arbetet genomtänkt och välarbete, där många av läroplansmålen kan appliceras. Jag har aldrig arbetat med varken blogg eller storyline så det tog tid innan fantasin sattes igång och arbetet kunde gå framåt. För barnen anser jag att storyline är ett utmärkt sätt att utmana och utveckla barnens fantasi och kreativitet genom ett lustfyllt och lekfullt sätt, vilket är ett strävansmål (Skolverket, 2016).

När arbete ska ske med barngrupp är det viktigt att storyline utgår från barnen och deras tankar och på så sätt äga projektet (Falkenberg, 2004). Därför anser jag att de krävs att pedagoger är lyhörda och flexibla i sitt arbete med storyline; att utgå från nyckelfrågor men att vara anpassningsbar till barnens tankar. Storyline är en demokratisk process som genomsyras i både planering och arbete med barnen. Där allas röster får komma till tals, men även där samarbete, problemlösning ligger i fokus och alternativ övervägs och diskuteras. Detta menar Björklund (2014) är en del av den demokratiska förmågan. Författaren belyser också att barnen övas i att ta eget ansvar och att inte fråga läraren i första hand. På detta sätt har arbetet i vår grupp fortlöpt, vi har gemensamt diskuterat och löst problem tillsammans där handledning har kommit i sista hand, efter att vi har vänt och vridit på idéer. Arbetet har varit smidigt då det alltid funnits något att göra. Alla har varit aktiva och delaktiga samtidigt, då plats, karaktärer och annat ska tillverkas samtidigt som det ska dokumenteras i bloggen.

Falkenberg (2004) menar att det är processen som är det viktiga och sättet att lära och inte målet eller resultatet. Författaren menar att det är under processens som barn tillägnar sig ny kunskap när föreställningar och förkunskaper utmanas. Skolverket (2016) belyser att kunskap erövras genom lek, skapande, socialt samspel men även att samtala, reflektera och iaktta. Jag anser att alla delar innefattas i ett storylinearbete; barnen får möjlighet att skapa och utveckla sin kreativitet. Samtala, reflektera samt att samspel blir en naturlig del i arbetet då det kräver samarbete när problem stöts på i olika situationer. När barnen är delaktiga och äger projektet menar Björklund (2014) att en stolthet och ett genuint intresse för arbetet skapas.

Jag upplever inte att jag bemästrar och förstår arbetet med storyline ännu, men denna uppgift har gett mig en förförståelse och förkunskap för arbetssättet. Och i framtiden kommer jag vilja arbeta med storyline, då det är ett lekfullt arbetssätt som utgår från barnens tankar och intresse. Vilket är ett temainriktat arbetssätt där lärandet kan bli mångsidigt och sammanhängande (Skolverket, 2016). Ju mer jag får möjlighet att praktisera storyline desto större förståelse kommer jag få och därigenom anamma storyline som ett arbetssätt.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Wolters Kluwer

Falkenberg, C. (2004). Storylinemetoden. I C. Falkenberg, E. Håkonsson, Storylineboken Handbok för lärare. (s.38-65). Malmö: RUNA FÖRLAG