Alice reflektion

Enskild reflektion kring storyline arbetet

När vi skulle använda oss av Storyline, hade jag inte hört detta innan, men blev nyfiken på vad det kunde vara. Efter föreläsningar och heldag med globala skolan fick jag en bild av hur det kan se ut och kan läggas upp. För min del blev storyline en ny metod som var både lärorikt och något jag kommer ta med mig vidare in i yrket för att prova tillsammans med barnen.

När vi skulle påbörja vår planering om hur upplägget kring vår storyline skulle handla om, var det inte självklart från början hur vi ville göra inom hållbar utveckling, men vi i gruppen var enade om att vi ville arbeta kring natur. Efter bra diskussioner i gruppen och lite handledning så kom vi sedan fram till ett bra upplägg vi ville göra vår storyline på. I början tyckte jag det var svårt att försöka sätta mig in i barnens tankar, samtidigt som vi skulle agera som pedagoger, hade det blivit samma eller annorlunda tänk då om vi hade gjort det i förskolan? Samtidigt ska vi som pedagoger inte försöka in och styra för mycket av barnens funderingar, men ändå blir de det och det är också här som i (storyline.se u.å.) också belyser i att det blir oftast styrt av pedagogerna, men samtidigt har barnen möjlighet av att sträcka ut mycket inom den rutan pedagogerna använder sig av, då pedagoger ska utgå ifrån barnen.  

Vi valde att använda oss av skräp i naturen/skogen samt återvinning där föremål ska sorteras utifrån olika kärl. Av vår storyline vi valde att göra, är det något som vi pedagoger och barn på förskolan bekantar oss med i vardagen och barnens medvetenhet till skräp i sin närmiljö är något som ligger en nära. Jag tänker också att den sociala hållbarheten kommer in i denna storyline arbetet, men även inom förskolan, då jag tänker att barnen lär sig om att ta hand om och samarbeta med andra, samt lär sig om andras kunskaper, både gamla och nya erfarenheter som storyline upplägget bygger kring. Jag tänker att barnen får möjlighet att lyssna på varandras åsikter, samt hjälpa varandra där även författaren Ärleman-Hagser (2012) även belyser kring om att barnens röst är viktiga att lyssna på. När det gäller i förskolan, handlar det om att alla ska kunna samarbeta genom att exempelvis: samla upp skräpet som ligger på marken, diskutera med varandra om hur man går vidare, vad hör inte hit och vad kan vi göra åt föremålen? Jag tänker att genom storyline kan den tydliggöra för barnen genom att skapa en miljö som ligger nära förskolan och därefter prata kring det. Läroplanen98(2016) ska sträva efter att barnen’ ’utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra’’ (S.10).

Hade jag gjort detta tillsammans med en förskolegrupp som handlade om skräp i naturen, så tror jag att barnen hade varit uppmärksamma av att skräp inte ska ligga på marken i exempelvis: skogen och att de föremålen ska vara någon annanstans, och även prata med barnen om vad som kan ta med till förskolan som de kan använda till att skapa, samt de föremål som eventuellt behövs återvinna. Detta belyser också författaren Björklund (2014) genom att påvisa för barnen att istället för att slänga föremål, kan de skapa något som går att använda igen och på det sättet göra barnen medvetna om ett smart miljötänk.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. S.119. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö98. (reviderad 2016) Hämtad 2017-01-10 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442  (s.10).

http://storyline.se/om-storyline/planering/ Hämtad 2017-01-11

Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. S.9.