Enskild reflektion kring
storyline arbetet
När vi skulle använda oss
av Storyline, hade jag inte hört detta innan, men blev nyfiken på vad det kunde
vara. Efter föreläsningar och heldag med globala skolan fick jag en bild av hur
det kan se ut och kan läggas upp. För min del blev storyline en ny metod som
var både lärorikt och något jag kommer ta med mig vidare in i yrket för att
prova tillsammans med barnen.
När vi skulle påbörja vår
planering om hur upplägget kring vår storyline skulle handla om, var det inte
självklart från början hur vi ville göra inom hållbar utveckling, men vi i
gruppen var enade om att vi ville arbeta kring natur. Efter bra diskussioner i
gruppen och lite handledning så kom vi sedan fram till ett bra upplägg vi ville
göra vår storyline på. I början tyckte jag det var svårt att försöka sätta mig
in i barnens tankar, samtidigt som vi skulle agera som pedagoger, hade det blivit
samma eller annorlunda tänk då om vi hade gjort det i förskolan? Samtidigt ska
vi som pedagoger inte försöka in och styra för mycket av barnens funderingar,
men ändå blir de det och det är också här som i (storyline.se u.å.) också
belyser i att det blir oftast styrt av pedagogerna, men samtidigt har barnen möjlighet
av att sträcka ut mycket inom den rutan pedagogerna använder sig av, då
pedagoger ska utgå ifrån barnen.
Vi valde att använda oss
av skräp i naturen/skogen samt återvinning där föremål ska sorteras utifrån
olika kärl. Av vår storyline vi valde att göra, är det något som vi pedagoger
och barn på förskolan bekantar oss med i vardagen och barnens medvetenhet till
skräp i sin närmiljö är något som ligger en nära. Jag tänker också att den
sociala hållbarheten kommer in i denna storyline arbetet, men även inom
förskolan, då jag tänker att barnen lär sig om att ta hand om och samarbeta med
andra, samt lär sig om andras kunskaper, både gamla och nya erfarenheter som
storyline upplägget bygger kring. Jag tänker att barnen får möjlighet att
lyssna på varandras åsikter, samt hjälpa varandra där även författaren
Ärleman-Hagser (2012) även belyser kring om att barnens röst är viktiga att
lyssna på. När det gäller i förskolan, handlar det om att alla ska kunna
samarbeta genom att exempelvis: samla upp skräpet som ligger på marken,
diskutera med varandra om hur man går vidare, vad hör inte hit och vad kan vi göra
åt föremålen? Jag tänker att genom storyline kan den tydliggöra för barnen
genom att skapa en miljö som ligger nära förskolan och därefter prata kring
det. Läroplanen98(2016) ska sträva efter att barnen’ ’utvecklar intresse och
förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och
samhälle påverkar varandra’’ (S.10).
Hade jag gjort detta
tillsammans med en förskolegrupp som handlade om skräp i naturen, så tror jag
att barnen hade varit uppmärksamma av att skräp inte ska ligga på marken i
exempelvis: skogen och att de föremålen ska vara någon annanstans, och även
prata med barnen om vad som kan ta med till förskolan som de kan använda till
att skapa, samt de föremål som eventuellt behövs återvinna. Detta belyser också
författaren Björklund (2014) genom att påvisa för barnen att istället för att
slänga föremål, kan de skapa något som går att använda igen och på det sättet
göra barnen medvetna om ett smart miljötänk.
Referenslista
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan.
S.119. Lund: Studentlitteratur
Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö98. (reviderad 2016)
Hämtad 2017-01-10 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (s.10).
http://storyline.se/om-storyline/planering/
Hämtad 2017-01-11
Ärlemalm-Hagsér, E.
(2012). Lärande för hållbar utveckling i
förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. S.9.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar